när det är tyst. Det är något så vackert med två människor som varit gifta i 50 år och
fortfarande håller ihop. De hjälper varandra med världsliga ting (för oss i unga kroppar)
men som är en daglig kamp. Genom lite fotografier får ni en liten guide från dagen.
Världens finaste mormor Astrid som är en sån där färgklick när dagarna är gråa, med sina färgglada
kjolar, med alla sina blomster hon egentligen inte orkar med. Och speciellt hennes stora hjärta.
En vacker dag (som jag egentligen inte längtar efter) så hoppas jag innerligt att jag får ärva alla
fina möbler som har följt med i alla år, alla små detaljer som ögat lätt glömmer, betyder så mycket.
I många år har jag fascinerats av morfars dagliga rutin [att skriva dagbok]. Han skriver om väder, vind,
sol eller regn. Händelser i vardagen på några rader. Jag hoppas att jag en dag får äran att läsa igenom allt.
Mormor gör världens bästa kakor. Saft. Bröd, ja ni vet allt det där. [Hon gjorde det, när orken fanns]
Jag glömmer aldrig tidiga mornar hos mormor, att vakna upp av ljudet från kaffekokarn. Morfar löser
korsord vid köksbordet och mormor kokar gröt. Minnen är något av det finaste som finns.