Sara. Jag vet att du läser detta och inlägget är alltså ägnat till dig eftersom du är min bästa vän. Jag trodde aldrig att jag skulle hitta en jämnlike, en person som man inte behöver förklara sig för, bara vara. Jag minns fortfarande när du sa till mig en av de första gångerna vi sågs "Jag tror verkligen att det här kommer bli bra, du och jag". Det trodde jag med, men nu vet jag. Det är nästan så att man har funtat att dänga en sko i hövvet på na' och låsa in henne i en låda så att jag kan ha henne nära hela tiden, och ta fram henne när jag behöver en ordentlig dos. Vilket jag behöver väldigt ofta för att hålla förståndet i någorlunda skick. Det bästa med allt är att jag aldrig skulle tveka på dig, aldrig.
Jag kan hålla på i evigheter, men huvudsaken är att
du vet hur mycket du betyder för mig, och det vet du.
Hon är förbaskat grann på det också..
Trevligt med riktiga vänner. Det är viktigt att ha det. Önskar att jag också hade det.